Uppgift 2

I den här uppgiften ska du få använda dig av Wikipedia, det oändligt stora uppslagsverket på nätet, för att hämta inspiration. Det finns många andra typer av wikis ute på nätet, även om Wikipedia är den mest kända. Det som definierar en wiki är att användarna själva skapar innehållet – vem som helst kan gå in och fylla på, ändra och ta bort information. All information finns dock sparad, och i fall det är illvilliga personer i farten är det lätt att återgå till en tidigare version. Wikipedia har också rätt så strikta regler för vilka sidor som får skapas – tumregeln är att det ska vara tillräckligt stort fenomen för att kunna platsa i ett fysiskt uppslagsverk. Till exempel skulle inte vår kursblogg skulle inte kunna få en egen wikipediasida, medan däremot 2017 års Nobelpristagare i litteratur, Kazuo Ishiguro, givetvis har en sida. En sida som uppdaterades med Nobelprisinformationen i samma stund som den tillkännagavs i torsdags klockan 13. På hawaiiska betyder för övrigt ”wiki” just ”snabbt”.

Wikipedia brukar ofta anses vara en opålitlig källa. I hög grad är det här dock mest en seglivad myt som består av förutfattade meningar om nätets flyktighet. Faktiskt har de flesta undersökningar som gjorts om Wikipedia kommit fram till att Wikipedia är lika, eller mer, sanningsenlig än tryckta encyklopedier. (Se till exempel First Monday (2006), Nature (2005) och Psychological Medicine (2012).) Det finns också många fördelar med Wikipedia som ett tryckt uppslagsverk inte har, till exempel:

  1. Omfattning. Wikipedia begränsas inte av bokens sidor och kan sprida ut sig i det oändliga. I april 2015 fanns Wikipedia på 288 olika språk. Totalt sett besöks Wikipedia dagligen av ungefär 10–15 procent av alla som använder Internet, vilket motsvarar 20 000 besök per sekund. Svenskspråkiga Wikipedia innehåller just nu 3 789 216 artiklar.
  2. Aktualitet. Wikipedia kan uppdateras i realtid och när det händer stora förändringar, som att ett land får en ny president eller att någon vinner en Oscar, är det snarast en tävling om vem som hinner uppdatera först – oftast är artikeln uppdaterad på en eller två minuter.
  3. Interaktivitet och källkritik. Det är enkelt att från en wikipediasida komma vidare till en annan och läsa in sig på många olika ämnen, tack vare att vissa nyckelord länkar vidare till andra sidor. Wikipedia kräver också källor på allt som inte kan anses vara allmän kunskap och därför funkar wikipedia också som ett bra verktyg i akademisk forskning, eftersom det kan vara en bra ingångssida till trovärdiga artiklar om ett visst ämne.

Nackdelar finns det förstås också. En av de största är frågor om objektivitet och representation. Över 90 procent av de som redigerar och administerar Wikipedia är män och det syns i vilka sorters artiklar som får mer text. Studier har också visat att wikipedia generellt lutar mer åt vänsterideologier än encyklopedier. Det finns också problem med att företag, politiker och lobbyister smyger in små vridningar i texter, som är så pass små att de går obemärkt förbi, men ändå kan skifta ståndpunkten märkvärt (egentligen är det inte meningen att man ska redigera sidor som man själv är jävig inför, men det är mycket svårt att kontrollera).

Uppgiften:

Skriv en fiktiv wikiartikel.

Hitta på en fiktiv person, sak, politiskt parti, sak, institution… Skriv ett blogginlägg i stilen av ett Wikipediainlägg, där du skapar en historia kring den här saken. Du kan bygga upp en trovärdig nätnärvaro genom att länka nyckelord till verkliga sajter för att öka trovärdigheten. Det går också bra att lägga till bilder.

Lycka till!

Annonser